Tiden flyger iväg, våren är här. Vår är bra, fåglarna kvittrar vårblommor kommer. Det spirar av livsglädje hos många. Det jag ser är all smuts och lera överallt. Skitig bil, lerig gårdsplan och smutsiga skor.
 
Hos mig är det återigen stopp. Den här gången lite mer på riktigt. För vilken gång i ordningen kan man undra...... ingen vet. Jag känner att den här gången kommer det ta länge tid. Känner lite som mitt 2002 inombords men nu utan total minnesbläcka. Minnesstörningar Ja, men inte total minnesförlust.
Hjärnan hänger inte med och kroppen gör ont här och där.
Jag sover inte som jag borde och jag har svårt att hålla fokus.
Jag glömmer och tappar bort lite mer än vad som är tillåtet.
Mina funderingar över livet, livet, livet har blivit stora som skyskrapor och djupare än de värsta slukhålen. 
Jag är inne i en fas av ältande.
Jag ältar mitt vuxna liv. Vad blev det med livet? Vad har jag gjort? Hur har jag förvaltat åren? Vilka sår har jag strött salt i? Vilka sår har jag helat? Vad kunde jag gjort annorlunda? Varför gjorde jag inte så? Varför gjorde jag si? 
 
Vissa dagar ser jag mig själv som en dumskalle. Andra dagar är jag förbannad på att många andra är dumskallar.
 
Min galghumor och mitt försvar i ett gott skratt är guld värt. I stället för att fortsätta försura min själ med att tänka i svart måste jag försöka vända de negativa katastroftankarna till positiva tankar. Superbra om det är så enkelt!
 
Det är den svåraste sak i världen att ändra sitt tankemönster. Återigen gör jag ett försök. 
 
 
 
Herregud så härligt att det är vår!!!! 
(om det bara inte var så skitigt överallt och tänk om det kunde slut regna nån gång....)
 
 
 
 

Kommentera

Publiceras ej