Du är alltid en del utav mig
Min man, pappa till mina tre flickor, (4, 3 och 3) hade kört av vägen med timmerbil. Flugit ur rutan, fått ett träd över sig. Ögonblicklig död.
Han var inte trasig, bara en skråma på kinden.
Finaste Tomas. Varför?
Livet går vidare. Livet blir ett annat. Själ och hjärta rymmer så mycket.
"Dina flickor är så lika dig" säger ni
Jag vet vem dom liknar. En gest, ett litet underfundigt leende, sättet att röra sig på. Och såklart ögonen.....
http://www.youtube.com/watch?v=RqmymnMYTMY
"Den här sången vill jag att du spelar på min begravning om jag dör" sa jag
Inte kunde jag väl tro att nån av oss nånsin skulle dö........
Jaha, ny dag nya tag. Inatt har vi fått fyra kattbebisar. Först till kvarn......
Högsta volym
Barnet showar.
Ingen dammsuger.
Barnet har riggat dammsugaren så att hennes hår kan fladdra vackert under showen. Hennes nummer är genomtänkt in i minsta detalj.
Klurigt.
Om ryggsäcken
En av de finaste skrev i sin blogg om ryggsäcken. Den ryggsäck som inte syns. Där vi bär livets erfarenheter, sorg, kärlek och omtanke, ödmjukhet, dumhet, kunskap, klokhet. Hur mycket får plats egentligen? Och hur mycket orkar en människa bära?
Jag har funderat på den där satans ryggsäcken.
Räcker det med en? Livet är ju inte alltid tungt, även om man tror det när man är mitt i det.
Bär man allt i samma säck? Jag har många väskor. Nån är liten och lätt, flott och fåfäng. En annan har jag gömt för jag skäms för den, misstag. Den stora svarta, sorgen, har jag med mig, men jag bär den inte alltid. Den allra största är röd och går på hjul och är enkel att dra genom livet, kärlek. En märks inte men finns alltid med, kunskap. Ibland får man hjälp att bära, ofta släpar man bagaget ensam.
En sak är säker, det kommer fler väskor och ryggsäckar.
Man samlar på sig en del. Begreppet Baglady får en annan status. Ungefär.
Rakt ut
Under kvällspromenaden hörde jag göken ropa sitt koko. Första gången i år. Jag ropade rakt ut i min ensamhet "Jag hör göken!" och min första tanke var mormors ältande om hur göken gockar i väderstreck. Automatiskt vände jag lite på örat och lät ljudet komma in från lämpligt håll.
Sommarn är på gång!
Kanske kom göken just idag för att den hörde att Madde och jag sjöng Gulligullankokosomengök igår :)
En annan gök är ......
eller.......
och så kan man göka.....ooops.....
Där spårade det hela ur totalt
ur..... som i
Koko...... KOko........
Ner i säck
Vi får väl se hur det blir. Hur som helst så vill jag har värme NU. Sol på mina ben så de blir bruna och somriga. Ha kjol eller korta byxor och bli så där skönt varm. Jag vill dofta på solkrämssmetiga barn. Jag vill absolut inte gå klädd i överdragsbyxor, två tjocktröjor och vindtät jacka.
Dumt att klaga va? Solen sken ju idag, jag fick ju åtminstonde kisa med ögona och kanske blektes några strån i min rufs kalufs.
Nä, skit i vädret. Det blir hur det blir.
Igår fick jag gosa med fjunig gullego bäbisAxel och busa med en sprallig LillFia som skrek av förtjusning.
Längtet blir större precis efter mötet. Fattar ni?
Ikväll har jag min vana trogen planerat hela kvällen för att se på Äntligen Hemma, fixat färdigt med allt så jag kunde plantera röven i soffan och bara titta. Min tid. Som vanligt borstade Malin och jag tänder i första reklamen, fortsatte kolla och..... vaknade när programmet var slut! Sovit teve. Ingen är förvånad.
Jag har varit lite händig senaste veckan. Utan Timellinfluenser. Dels har jag hjälpt Linnea att tapetsera och det blev så himla fint! och så har vi målat om ett rum här hemma som vi ska ha som gästrum/kontor.
"Vad ska vi ha för färg?" frågade min man
"Bestäm du, ta nåt grått, inte så noga" sa jag
Det blev himmelsblått!
"Jag har inte valt en sån blå" säger Janne, "jag valde en gråblå" och han låter uppriktigt bedrövad.
Jag säger att det kvittar. Det blev fint. Ett himmelrum. Det är inte riktigt färdigpiffat än, det ska upp gardiner och några tavlor, men jag är redan nöjd över lugnet därinne. Jag brukar ligga därinne i sängen och må gott av ljuset och det fina blå. Skönt. Ett rum för himlatänk.
Nu rasslar det i kylskåpet och jag ska se efter om det är mig det ropar på.....
Nattinatt!
Ledig
Fredagmorgon som sagt. Popsnöret är vaket och dagens första klädkonflikt är i full gång. Ingen är det minsta förvånad. Det har varit sommar i tre dagar, såklart att det har blivit invand rutin att vara lättklädd vid det här laget.
Hur kunde jag ens tro att min livserfarenhet och kloka inställning till att vara varmt och bra klädd under våren skulle kunna avspegla sig hos ett popsnöre? ALLA andra har ju shorts!!! Hur kan jag då ens våga andas att mitt barn ska ha jeans? Endast en morsa från forntiden beter sig så......
Enligt invand fredagsrutin i hemmet blir det fredagsfix. En rutin som för övrigt sedan länge gått över till att vara tradition....
En dans med min vän D-S till en början, flera andra hushållsapparatskamrater kommer också att vara mig behjälplig. Herr Tvätt Maskin är redan i full snurr. När allt här hemma är i ordning ska jag försöka hjälpa en stor dotter att tapetsera. Inte min favvosyssla, men vi ska nog få till det. När det sen är färdigt, framåt midsommar, kommer vi vara helnöjda.
Den allra stoltaste
Sofia och Axel
Älskade unge! Så stolt och lycklig hon är! Hon ser ut att tänka:
Du och jag, Brorsan.....
Fler barn har fötts i veckan. Mina fina kollegor har fått varsin liten tjej. Grattis till JBL och KB!
Vega
Grattis Vega!
(nej det här är ju inte Vega, men väldigt lik eller hur!?)
En paus
Blinka lilla snigel fin
häng och släng i en gardin
Har rast och surfar runt. Borde egentligen gå och vila en stund, men hamnar på kontoret och skriver inköpslista och att-göra-listan.
Janne och Malin kommer hem ikväll (natt) De har varit hos Emma några dagar. Jag som trodde jag skulle hinna göra så mycket!? Vad blev det av det? Inte mycket. Inte allt jag trodde i alla fall. Det har varit sköna dagar med mycket tystnad. Jag behövde det, men nu är det dags att det blir lite liv i luckan igen. I Italien har de haft hektiska dagar och hunnit med både Venedig och Gardaland. Ja, jag ville vara hemma. Jag är inte ett dugg avig
Tycker det är bra att Janne rått om sina döttrar, äldst och yngst, alldeles på egen hand. Det behövde han.
Dags att ta hand om de fina trollen igen. Må gott!
En ny bok
En vän sa:
"Vet du Maria jag tänkte köpa en bok till dig. En bok som jag vet att du skulle gilla"
Jag sa frågande:
"Jaha...." (tänkte att det är väl bara och köpa)
"Ja, men sen ångrade jag mig för jag tänkte att jag kan ju inte ge den boken till Maria"
"nehej....." (tänkte: Vad är det frågan om?)
"Nej du vet, det är den här boken....." sa min vän och visade mig
"....och den kunde jag ju bara inte ge dig!!!"
Hmmm. Jag har tänkt lite på det där. Att va lite avig...... en aning avig. Jag kan nog va jävligt avig emellanåt. Då menar jag avig i bemärkelsen motvals, bakofram, vrång, tjurig, gå min egen väg, på mitt sätt.
Avig, som i avundsjuk, det kan jag också vara. Ibland. Oftast har jag fullt upp med mitt och mina så jag hinner inte va avig på nån annans bil, soffa, tapet, kök..... skulle kanske vilja ha, men inte avig.
Fast förstås ibland kanske man skulle vilja ha nåt..... typ rena nya fönster..... miljoner på banken..... boende i Italien, Spanien..... stora bröst, evig ungdom..... Men det handlar väl inte om att vara avig va? Det handlar väl om att leva i en drömvärld och önska nåt som egentligen är en utopi. Eller?
Avig eller avig.
Jag får nog ta och köpa den där boken!
Jobbet kallar
Ny vecka, nya äventyr. Utmaningar. Bit ihop och vandra vidare. En dag läggs till nästa. Livet, livet, livet.
Jag har gjort det igen. Den här gången har jag ansträngt mig lite till.
Vad jag gjort? Jag har sökt nya vägar. Jag kan inte stampa vidare där jag befinner mig nu, måste göra mitt yttersta för att få till en förändring i arbetslivet. Jag pallar inte trycket.
Jag har skrivit ett cv. Sökt ett jobb. Kollat upp mina högskolepoäng, 187,5p!!! Ja, till och med jag blev förvånad, jag har faktiskt samlat ihop en del. Fränt! Lite stolt. Och snitsigt att allt finns att söka upp via nätet och jag lyckades finna det. Mer stolt.
Nåja, troligen är även denna tjänst redan tillsatt när den annonseras ut, men jag är på G. Tankarna snurrar snabbare.
En sak till.....
Idag slog träningsjävulen till. Han var ond. Jag hoppade upp på min motionscykel och trampade på. Mjölksyran satte till strax, flåset, svetten pärlade på pannan. Jag var på G även där, i träningsträsket. Jag inbillade mig att jag hade lyckliga endorfiner som pirrade i mina lår och vader. Trampa, trampa, trampa. Mera, Mera!
Och POFF! så gick den satans cykeln sönder!!! Jag svor högt och lurade mig att tro att jag blev arg. I själva verket var jag ju överlycklig över att jag kan få köra den satans cykeln till tippen i morgon kväll. Hallelujah! Nån hör bön!
Godnatt folket!
Jag är på G!
Söndagmorgonens funderingar i ensamheten
Bläddra i en gammal tidning, läsa i en bok. Gosa in sig i täcket en stund igen och filosofera, grunna på livet.
Rastlösheten gnager och jag börjar dagen med att starta tvättmaskinen. Inget ansträngande.
Duschar, hämtar min vän Lap Top och surfar runt..... Platsbanken, utbildning.... cv, personligt brev.... Och vad är jag bra på? Vad ska ingå i det personliga brevet? Dom vill ha en bild på mig...... finns det överhuvudtaget en bild på mig? I alla fall ingen bra bild. Hamnar på Ellos hemsida, fb, läser bloggar, blocket, platsbanken igen.....
Lite kaffe, funderar över om det inte är lite för tyst ändå
.............
Teve kanske då. Frukost framför teven och jag får välja program. Mycket lockande!
Teve får det bli! Frukost i soffhörnet. I ensamhet.
Fine!
Nej, det är faktiskt inte min frukost. Men jag erkänner att det är lockande.
För när man är ensam hemma kan man göra lite hur man vill!
Tack
till min syster för att jag blivit moster till Axel
till mamma för trevlig och god påskmiddag
till E, N, J o M för en galen påskaftonskväll
till alla våra fina ungar
till min man för att du orkar
till EG för att du är bäst
till D och S-Å för er godhet
till A och B för att vi har er och Malin mår så gott hos er
till M-B för fina handvärmare
till ALLA er andra som korsar vår väg vardag som fest
Tack för solen, hoppas den vill skina varmt över Grythyttan i dag!
"Tacksamhet är hjärtats minne"
Vägen genom livet
En familj i vår närhet har drabbats av katastrof.
Hur gärna vi än vill hjälpa till att bära delar av deras sorg, underlätta, så kan vi bara finnas här och försöka förstå, försöka ge någon tröst, försöka ge ord, omtanke, kärlek.
Det finns ingen rättvisa. Livet är ett ständigt letande efter vägen. Precis när man funnit vägen dyker det upp ett hinder som gör att man får ta en slingrig stig vid sidan om för att ta sig framåt. Eller bryta ny väg. Eller ta sig tillbaka och börja om. Plöja sig fram genom leriga diken, ta sig fram i smuts och "sjunklera".
Den vackra, kärleksfulla kvinna som så hastigt rycktes bort från sin familj visste vägen. Hon har vandrat olika vägar och hela tiden visat att det går att ta sig fram. Hon har gett gränslös kärlek och visat viljan att gå.
Hon kommer fortsätta visa vägen för sina nära. Hon vandrar vidare genom sina Fina.
Hon finns i hjärtat och tänket.
Vägen finns där, den är krokig och hålig en tid, så småningom blir den bättre.
I mitten av mars
Hur har veckan varit? Rätt okej. Lite upp, lite ner bortimella, sånt som hör till.
Bröllopsdag har det varit. Vi åt pannkaka till middag och hastade till kvällsaktivitet och möte. Vid tio på kvällen såg jag på tv och något fick mig att haja till över datumet. På nåt vis var det ett viktigt datum..... oh shit! Bröllopsdan. Tur att maken också är glömsk.
En av veckans dagar blev jag så oerhört besviken på en tant. Eller gnällkärring. Eller en riktig /&¤#%"%¤" sur***** var det. Det verkar som en del kärringars mission är att gnälla på ungdom. Det spelar ingen roll för såna här gnällingar vad det är för ungdom, vad den unga gjort eller ska göra eller kommer att göra. Den unga människan är redan dömd, från början, har inte en chans.
Min dotter hade tvättid, i tvättstugan. Hade gjort allt rätt. Tvättiden var slut klockan två. Tio i två kom hon ner i tvättstugan för att hämta den tvätt som hängde på tork och det som låg i tumlaren. I källaren möter hon tanten, som genast börjar gapa om att hennes tvättid är över klockan två minsann och då ska det vara städat och undanplockat och blablablabla.
Vilken otur för tanten att jag lyckades komma och höra allt hon sa. Då jävlar i min lilla låda brann det. Kom inte och gnäll på nåt som inte ens har hänt!
I fredags var det körsång hela dan. Först på en begravning och sen hade vi körkväll tillsammans med barnkörerna i kyrkan. Det var fullt i kyrkan en fredag eftermiddag!
Under helgen har vi lånat en bil. En ny fin Toyota Avensis. Fränt. Att provköra ny bil ger fånflin och "villha" känsla.
Frän
I övrigt fortsätter jag mitt stirrande på platsbankens sida. Nån dag dyker det upp, mitt framtida yrke.
Högavlönat och kreativt. Jag fortsätter envist tro att min tid kommer, så småningom.
Det stundar en ny arbetsvecka, med nya rutiner, ny kollega.
Jag är sömnlös och sitter här och filosoferar. Löser en del problem, får andra att växa. Längtar efter mina ungar och min mamma. Funderar över om jag snart blir moster..... hur syskonen mår och om det är idé att planera nån semester.
Nu ska jag fortsätta min nattliga vandring mot kylskåpet. Om jag är mätt kanske jag somnar till slut.
En kall våffla med ett tjockt lager smör..... Det duger!
