Äntligen, äntligen är jag på G igen! I dag har det verkligen känts enkelt att leva. Det har gått trögt ett tag, som att cykla i potatismos. Såååå tungt och jag har varit sååååå trött. Allt verkar ha vänt och jag ser framåt igen. Idag var det superenkelt att hoppa ur sängen halvsex, superenkelt att åka till jobbet.
När jag kom hem bakade jag bullar och umgicks med en väninna, och sen städa lite och lagade mycket god mat. Strålande tider! Klappa axeln lite.

Det är visserligen inte helt toppen att Janne är arbetslös om man tänker på välbehövande inkomster i familjen. Det kan bli tungt med en lön, stora feta förskollärarlöner existerar liksom inte.  Många fina tonårsflickor är inte skitbilliga att underhålla. Däremot kan jag lätt vänja mig vid att ha en hemma-man. Lätt.