Min dotter filosoferar:
"Jag tycker inte det finns så många snygga mammor"
"Nehej........." (undrar nyfiket vad som komma skall)
"jag vet två i alla fall...."
"jaha?????"
"Ja... det är Neas mamma, och så är det du förstås!"
Hahahaha, tackar allra ödmjukast! Neas mamma är verkligen snyggaste mamman på dagis och jag är åtminstone 15 år äldre än henne. Dessutom har jag aldrig ens varit i närheten av yttre skönhet. Är mitt barn patriot och inser att det kan ligga ett nederlag i att inte tycka att jag är skapligt snygg? Eller är det så att ett visst mått av empati börjar utvecklas hos henne.....
"Jag tycker inte det finns så många snygga mammor"
"Nehej........." (undrar nyfiket vad som komma skall)
"jag vet två i alla fall...."
"jaha?????"
"Ja... det är Neas mamma, och så är det du förstås!"
Hahahaha, tackar allra ödmjukast! Neas mamma är verkligen snyggaste mamman på dagis och jag är åtminstone 15 år äldre än henne. Dessutom har jag aldrig ens varit i närheten av yttre skönhet. Är mitt barn patriot och inser att det kan ligga ett nederlag i att inte tycka att jag är skapligt snygg? Eller är det så att ett visst mått av empati börjar utvecklas hos henne.....
